Den stora jakten - på barnvagn.

Efter att länge ha tyckt att Urban Jungles Mountain Buggie Duo är den rätta vagnen för oss så råkade jag se en variant till på stan. En som jag inte tänkt på att utforska. Efter lite research online så framstår EasyWalkers DuoWalker Sky som ett bra alternativ till MBD:n. Den är bara snäppet billigare men det finns fler fördelar där än nackdelar som har betydelse. Främst så är babyliftarna längre, tyvärr lika smala som till MBD:n men det går inte att göra så mycket åt utan att skaffa en klumpigare tvillingvagn, typ Teutonia eller Emmaljunga's vagnar. Sedan blir DWS:en mycket mindre när man fäller ihop den och det har avgörande betydelse medan barnen är så små att vi behöver liftarna också!

Idag har jag ränt runt och kollat på barnvagnar i tre barnaffärer utan att hitta EasyWalkers tvillingvagn på någon av dom, det lustigaste är att på en av dom, försökte försäljaren att övertala mig att MBD:n är bättre. Det kändes inte bra så dit går vi definitivt inte för att köpa vad vi nu bestämmer oss för!

På butiken som ligger vid Råsunda gick det bättre, inte för att hon hade EasyWalker Duo:n hemma, men hon skulle ta hem en svart en, för en sådan kan hon nog få såld oavsett förklarade hon. Jag var noga med att poängtera att vi nog skulle köpa en röd vagn innan jag gick därifrån.

Har fått rådet att köpa vagnen utomlands för då blir det billigare, men det är inte den enda aspekten att lägga på vagnen då priset inte är det absolut viktigaste. Det finns många saker som är viktigare t ex hur länge barnen kommer att kunna ligga respektive sitta i vagnen. Så långlivlighet och komfort under tid är viktigare, och sen hur praktisk vagnen är för mig och Tor som föräldrar.
MBD:n är visserligen smalast men i ihopfällt skick är den större men tunnare, vad bredden beträffar så är det bara tre cm som skiljer mot EWD:n och det är fortfarande okej.

Det är mycket att tänka på och flera val att göra - jag tycker nog att EasyWalker Duo:n kommer att motsvara våra behov bäst! Den går det även att skaffa adaptrar och sätta fast babyskydden i, förutsatt att man köper det babyskydd som passar. Turligt nog fungerar det babyskyddet även med Isofix-fästena i bilen vi köpt och är prisvärdig, samt har fått Råd & Röns bäst-i-test löpande under flera år! Det känns som ytterliggare ett plus och kommer göra saker som att åka och handla ensam mycket enklare!

Skrev om mina barnvagnsstrapatser idag på Facebook och fick en massa råd - jag är lite känslig när det kommer till oombedda råd och blir lätt förbaskad. Tyvärr är det en reaktion som är omöjlig att hindra och jag upplever denna blixtrande ilska ideligen. Jag har liksom inte tålamod med folk och deras ogenomtänkta agerande längre, i synnerhet ogillar jag dåliga bilförare. Nu är det inte så att jag reagerar på andra saker än normalt det är snarare så att jag blir argare för samma saker, eftersom jag nu ser på trafiken ur ett nytt perspektiv.
Så jag hoppas att jag inte gör alltför många människor arga under tiden fram till bebisarna kommer, för jag orkar inte låtsas heller!

Effektiv fastän jag är sjuk

Idag har jag varit ganska duktig - fastän jag har haft lite feber och varit rosslig i halsen. Jag kände mig lite bättre efter en promenad med Maffe och lite frukost i kroppen. När jag hade ätit frukost så scannade jag lite bilder till våra vänner Melina & Carmine som skulle användas till annonser på Blocket. Efter jag gjort klart bilderna så tog jag hunden och gick över till dem, de bor i ett av grannhusen, för att hjälpa till att lägga upp ett par annonser. Jag och Maffe blev kvar där rätt länge, stannade på lite fika och satt länge och pratade om ditt och datt.
Det är trevligt att hälsa på där, vi har blivit lite som extrafamilj. Deras lilla jycke Coco och Maffe gillar att leka med varandra och det var så vi lärde känna varandra.
Rätt var det var så började jag känna mig lite konstig och tittade på klockan - halv fyra - jag insåg genast att det var mitt blodsocker som börjat sjunka så Maffe och jag tackade för oss och skyndade hem för att äta lite.

Väl hemma så fixade jag i ordning lite rester som jag åt medan jag började fila på vår egen Blocket-annons för att sälja bort Tors gamla skrivbord och hurts.  Fick börja med att leta rätt på fotot av skrivbordet… det tog en stund. Kröp även omkring i barnrummet och mätte det omonterade skrivbordet som står där i väntan på ny ägare!

Jag passade på att ringa guldsmeden för att kolla om vigselringen var klar - det var den. Så jag & Tor for dit när han slutat jobbet och löste ut den vackraste ringen i världen! Min ring!
Vi lämnade ifrån oss våra förlovningsringar för tilläggsgravyr av Tors och uppsnyggning av min ring som behöver mattas. Vi passade på att äta middag i centrum, wok, innan vi promenerade hem!
Det börjar kännas i ryggen nu, bebisarna verkar växa så det knakar där inne, för det är tungt att gå ibland. Hade min första ischiaskänning igår kväll vid läggdags, turligt nog gick det över.
Annars har jag känt en tendens till foglossning och är ibland stel i ryggen när jag suttit ner en stund.

Nu är det dags för en sista promenad med jycken innan jag ska göra mig i ordning för bingen! Börjar 07.00 imorgon! :(
Fast imorgon jag ska träffa en bekant från min tid vid Green River Community College som är här för att värva nya svenska studenter till skolan! Jag ska ge henne ett handtag efter jobbet imorgon och på fredag eftermiddag! Det blir bara en stund imorgon eftersom jag har vattengympa imorgonkväll också! :)

Redan

Jag är bara halvvägs och allt går redan tyngre. Att böja sig framåt för att klä på hunden sele, knyta skor eller bara ta av sig strumporna - är redan jobbigt.
Jag har svårt att sova, inte att somna, men att få sova ut och somna om är stört omöjligt när jag vaknar och är täppt i näsan. Om jag inte använde nässpray med saltlösning och lite mentol och smörjde bröstet med lite Vicks Vaporub så skulle jag inte få sova alls!
Hoppas bara att det inte blir värre och mina hjälpmedel slutar hjälpa!
Jag hade inte trott att den tunga känslan i magen skulle komma så tidigt - bebisarna är ju inte särskilt stora ännu! :)

Nu på morgonen har jag haft en liten känslostorm och bölat för i stort sett ingenting! Det är inte heller så skoj när jag är bland andra. Det är okej så länge jag är hemma och med min älskade make!
Har dock inte riktigt fattat att jag är gift än, men varje gång det slår mig känner jag stor lycka! Kanske kommer vissheten så snart vigselringen är klar!
Jag får nog ta och ringa guldsmeden och kolla om den är klar - de kanske bara har glömt att ringa… för det har hänt förut när vi beställt smycken där att de ringt och sagt "ska ni inte hämta smycket någon gång" fastän ingen talat om att det kommit!

Ska ta mig en liten tupplur nu och se vad jag orkar ta mig för sedan.

Fin måndag med glada besked, lång tisdag och onsdag…

Måndag var en händelsefull dag och så även för de små i magen. Det var fullt hålligång från det vi kom till fostermedicin till dess jag gick och lade mig.
När vi satt i väntrummet på Karolinska så kände jag för första gången hur båda två fladdrade till samtidigt därinne. Troligtvis var de uppjagade av min puls, då blev jag i och för sig lite lugnare, men de fortsatte att vifta och sparka därinne. Jag känner inte ännu av några riktiga sparkar, bara att de liksom trampar/petar till något organ ibland, men för det mesta är det jag känner bara som ett litet darr inne i magen.
Hur som helst så fortsatte de att leva om därinne hela eftermiddagen, när jag var iväg till MVC för en mammagruppsträff så var det bitvis svårt att koncentrera sig.

Men tillbaka till ultraljudsundersökningen nu, vi var ju som sagt jättenervösa eftersom fladdret jag känt är så diffust och jag bara har gått upp ca 2 kg i vikt (gissar att det tagits från befintligt hull...), med en bekants historia i bakhuvudet hela tiden där en tvilling gick förlorad i v.23 - det efter att ha förlorat ett första barn i v.26 något år innan - gör sammantaget att det är svårt att komma till ro och vara tillfreds med graviditeten när bebisarna själva inte bekräftar sin existens med jämna mellanrum.

Hur som helst så började barnmorskan med att ge oss en överblick och visa båda tvillingarna och att deras små hjärtan pickade hur starkt som helst! Vi drog båda en lättnadens suck!
Sen gick hon igenom alla de kroppsdelar som ska gås igenom vid ett rutinultraljud och mätte hur stora de är genom att främst mäta kranium och lårben.
Ettan var lite svår att undersöka eftersom den envisades med att krypa ihop i fosterställning och gjorde sig pytteliten, medan tvåan precis som förra gången villigt visade upp sig, sög till och med på tummen vid flera tillfällen.

När hon var klar med det rutinmässiga så frågade hon om det var något speciellt vi skulle vilja se och då sa vi som det var att vi gärna ville se vad det var för kön på dom - om bebisarna tänkte samarbeta vill säga.
Och de gjorde de väl, i alla fall inga svårare krumbukter - och genom att peta lite på magen där ettan låg så rättade bebisen ut sig lite grann.
Efter bästa förmåga så sa barnmorskan att det verkar vara två flickor, med en brasklapp förstås för det går ju liksom inte att garantera att allt viktigt syns varje gång. Men nästa UL i oktober borde det gå att könsbestämma bortom rimligt tvivel!

Men vi kör på två flickor - rosa på allt! :)

Senare på eftermiddagen så var jag på Mammagrupp på MVC och då körde dom igång att busa i magen igen. Hade svårt att sitta stilla under den timmen som träffen varade.
Fick mig både bra och intressant information till livs av barnmorskan - som t ex om mamman & pappan bara är sambos och inte har gjort faderskapserkännande i förväg, och något händer mamman vid förlossningen så har sjukhuset inte rätt att lämna över barnet till pappan! Han har inga rättigheter till barnet! Sååå glad att vi klarade av vigseln nu!

De senaste dagarna har varit bra även om jag inser hur jobbigt det är för min kropp att jobba heldagar - två dagar och jag är helt slut! Vet inte hur jag ska klara av en femdagarsvecka om några veckor!
Just för att jag är så trött så har jag inte orkat skriva klart det här blogginlägget förrän nu!

RUL - bilder

Här kommer lite bilder från dagens ultraljud:

Båda tvillingarna m bebis ett till höger och tvåan till vänster.

Ettan som gärna ligger lite som en ostkrok! :)

Bebis två suger ofta på tummen som det verkar! 

Sådär ja - igen!

Så har vi slagit till och gått och gift oss!
I eftermiddags ca 16.55 blev vi vigda av en av kommunens förtroendevalda vigselförrättare med varsitt syskon samt Tors mamma och hennes sambo som gäster.
Jag har nu nytt efternamn och det känns spännande! :)

Under hela dagen har jag farit runt som ett torrt skinn för att snygga till här hemma samt förbereda för en liten skål i cava eller cider (för barn o gravida). Det fick jag betala för när jag stressade iväg till floristen för att hämta min söta lilla bukett och Tors knapphålsblomma - under promenaden hem fick jag lite sammandragningar, men de avtog när jag slog ner på promenadtakten och gick helt över när jag väl kom hem med min underbara bukett!

Vi hade 'bara' bjudit våra föräldrar och syskon till ceremoni och liten middag! Både Tors och min bror kom med sina familjer (minus Tors äldsta brorson) samt Tors mamma med sambo!
Det var en lagomt lång ceremoni för en hormonstinn och gravid brud som blev tårögd på slutet av den två minuter långa ceremonin!
Jag tror att vigselförrättaren blev lite rörd för vi fick varsin kram efteråt! :)

Efteråt åkte vi hem till oss och det var första gången någon från min familj kom och hälsade på sedan vi flyttat för 18 månader sedan!
Jag hade förberett och diskat champagneglas och ställt fram, handlat lite tilltugg och ställt fram blommorna som kommit med bud från min mamma! Hon befinner sig uppe i Lappland som 'supportpersonal' till min styvfar som är i älgskogen - så de kunde inte komma!
Men det gjorde inte så mycket eftersom jag inte hade orkat med ett större kalas än det som blev!

Vi hade bokat bord och förbeställt mat på Backstugan och det var gott och helt klart överkomligt prismässigt - det hjälper så klart att vi inte var så många och hade två yngre barn i sällskapet! ;)
Det blev en mycket trevlig kväll med god mat och härligt sällskap!

Och nu är jag fru C ist för fröken L! :)
Det är det bästa av allt!

Sådärja…

Så nu är första magbilderna tagna, men de sitter fortfarande i kameran och klockan är för mycket för att tanka upp dom och lägga någon av dom - är inte helt säker på att jag vill ha dom fladdrandes på nätet heller. Så vi får se hur det blir med den saken.

På måndag får vi se bebisarna igen - då ska vi göra rutinultraljudet. Jag vill veta vad det är för sort på dom och hoppas att de samarbetar och inte gör som förra gången då den ena korsade benen och den andra vände ryggen till! Tor skulle nog helst vänta på överraskningen, men så blir det nog inte. Jag vill kunna förbereda med kläder och fundera ut lite lämpliga namn. Hade det varit bara en så kanske jag hade kunnat vänta tills förlossningen med att få veta kön, men inte med två! Det kommer att krävas väldigt mycket planering för att vara tvillingföräldrar och kan man stöka undan några saker i förväg så är det bra! Ingen vits med att vänta med sånt som kan förberedas!

Längtar efter att få köpa lite bebiskläder - har bara köpt några bodies på Myrorna som jag haft mer som amuletter. Undrar om vi behöver köpa prematurkläder eller ej… Tror att varsin body nog blir nödvändigt i storlek 40-44, men att resten kan vara i storlek 50.
Nåja - det löser sig! :)

Trött och lite ömtålig

Är vansinnigt trött efter ännu en natt med svårt att sova p g a nästäppa fövärrad av en förkylning och kryddad med det vanliga toaspringet. Och att sen börja kl. sex lägger ytterligare sten på bördan.
Lade mig att sova en stund sen jag kom hem och sov i en och en halv timme. Nu är jag lite piggare men magen är fortfarande "trött" eller hur man nu ska beskriva saken!
Till råga på allt finns det ingen som kan ta mitt pass om jag skulle bli sjuk, den enda som är tillgänglig får inte jobba mer övertid! Den andra personen har redan tagit vår andra sjuklings pass…
Men om jag mår riktigt kasst så stannar jag naturligtvis hemma ändå.

Magen har växt lite till och går nu inte att missa, men som vanligt har vi glömt bort att fota den! När vi väl kommer på det är klockan så mycket att jag inte har lust att posera utan vill bara gå och lägga mig.
Vi vill naturligtvis ha lite minnen av hur magen växt så det blir väl endera dagen!

Shop til you drop

Som vanligt är det alltid något som saknas i garderoben. Jag har de senaste dagarna insett att t ex mina vanliga trosor som slutar i midjan inte längre är särskilt bekväma och att jag behöver en svart behå i "rätt" storlek! ;)
Och att bara ha ett par långbyxor som sitter skönt är ju också uteslutet...
Det slutade med ett par gråa mammabyxor, ett par mattsvarta mammaleggings, två par tjockare mammastrumpbyxor, ett par vanliga svarta nylonisar oxå mamma-, en brun blus, fyra par mammatrosor och en svart behå.
Bestämde mig också för att kasta ut min underlagskräm imorse när jag kollade hållbarhetstiden, så följdaktligen köpte jag en ny sådan och nytt puder också - man kan ju inte gå omkring och vara blank i fejan heller! ;)

Så nu borde man klara sig ett tag med kläder!

Efter shoppingrundan i Solna centrum tog jag en buss till Sundbybergs centrum för att möta Tor och äta en sen lunch på Subway - min favvo är en Subway melt med sweet onion-dressing och en halv sån blev det. Har kommit till stadiet när jag "kan äta" något i stort sett när som helst, kort sagt är jag hungrig jämt! ;)

Vi har lyckats få undan en massa lådor till olika apparater och maskiner som vi samlat på oss sen vi flyttade förra året - dom har legat i gästrummet, det som ska bli barnkammare vad det lider!

Vi har haft en produktiv dag och det känns bra!

Liv i luckan

Magen växer och det är liv i luckan igen. Det sistnämnda beror säkerligen på att jag jobbar varje dag - det verkar dom inte gilla riktigt! ;)
Och nej inga magbilder ännu - blir som inte av när man har tio andra järn i elden samtidigt! Förra helgen var antingen full av aktivitet eller vila efter aktivitet så då blev det inte heller och under veckan är i alla fall jag för trött för att hålla på med det.
Och det är ännu inte så mycket att se heller! Visst syns det om man tittar lite närmare på mig men det är inte alldeles uppenbart - jag kan fortfarande tas för att vara 'bara' tjock!

Hur som haver så är det mycket mer verksamhet i magen och det är nog blandat från bebisarna och från själva livmodern som växer. Igår kväll tyckte jag mig känna att det sparkade på ena sidan men som sagt det är fortfarande svårt att vara riktigt säker på vad som är vad. Sparken, om det var en sån, kom dessutom när jag precis höll på att somna in så jag kan ha drömt det hela lika gärna! ;)
Hoppas på en ny spark i medvetet tillstånd!

Ikväll är det dags för vattengympa igen och det ska bli så himlans kul, både jag och bebisarna trivs i 30-gradigt vatten! ;)
Önskar att "vår" simhall i Sumpan också var så där varm o skön - då skulle jag gå och simma flera dagar i veckan!