Glad och lugn igen!

Allt är bra med bebisarna de busar ganska bra därinne flera gånger om dagen och det är verkligen skönt i synnerhet medan jag har varit dålig!

Nu mår jag bättre, mycket tack vare min kära svägerska! Häromveckan så påminde hon oss om att hon hade lite medicinska kontakter om det kunde hjälpa mig i mitt förtvivlade tillstånd av total nästäppa och i torsdags när jag var som mest desperat så kom jag ihåg det! Jag var på vattengympan och blev så täppt av det varma vattnet! Då var måttet rågat och jag drog i de trådar jag hade till mitt förfogande, med gråt i rösten ringde jag allra käraste Karin! Naturligtvis hade hon rätt kontakt och igår fick jag en tid hos världens bästa öron-näsa-hals-doktor! Han hjälpte mig att rensa lite i min digra lista med mediciner (receptbelagda såväl som receptfria) och nu är det bara resten av antibiotikan som jag fick för bihåleinflammation, vanlig nässpray, nässalva och hostmedicin kvar på listan!

Bihåleinflammationen såg han inga tecken på och sa att det troligtvis handlade om en vakuum-variant där ett undertryck skapar problem med svullnad av slemhinnorna, men å andra sidan så kunde det i alla fall inte skada att fortsätta och ta penicillin-kuren klart!
Enligt doktorn beror min nästäppa i första hand på graviditeten och har sedan förvärrats av förkylning, och sedan ytterligare av hur jag har behandlat min förkylning. Jag har helt enkelt överansträngt och torkat ut nässlemhinnorna så att de nu är extra svullna i sig självt!

Så boten består nu i att behandla svullnaden med vanligt nässpray, fast uppgraderat till Otrivin som han sa är "vassare", och att smörja näsan med nässalva två gånger om dagen!
Med största sannolikhet kommer nästäppan att upphöra i samma stund som barnen är födda och jag kommer inte ens att behöva någon nedtrappning, men om så skulle vara fallet är det då jag ska sätta in Rhinocorten och Rinexinet igen!

Att känna det som om jag inte kunde andas ordentligt skapade en ordentlig panik i mig och jag blev så otrygg att jag inte klarade av att vara ensam, så när nu Tor skulle på killhelg så bad jag honom stanna hemma med mig. Ända tills jag igår när jag träffade doktorn och fick en korrekt diagnos och behandlingsschema. Så Tor for iväg till grabbarna imorse! Det är jag glad för, han förtjänar att få åka iväg och ha lite grabbskojs!

Jag hade ju tänkt knalla bort till Råsunda och ta nya foton till körkortet i torsdags, men det blev aldrig av dels för att jag nu var så täppt och sen hade jag dessutom vattengympan att gå till, vilket jag i skrivande stund helt hade glömt bort. Det får vänta till måndag!

Åh - snart kommer min mamma hit och hälsar på! Det ska bli så himlans roligt! Jag längtar efter min mams så mycket! Undrans vilken dag hon kommer! Ska försöka plocka undan lite prylar tills dess.